För att vin ska få kallas vin måste det enligt EU:s definitioner produceras på pressade vindruvor. Men det är beteckningar som är rådande inom den etablerade massindustrin av vin. Faktum är att man kan ägna sig åt i grunden liknande process men använda sig av andra bär som inte är vindruvor, och vi kallar det likväl vin. Utöver vinframställning på diverse bär är det också vanligt förekommande att man brygger vin på varierande frukter alternativt juicekoncentrat av olika slag. Mer information här Akvavit

Vinframställning hemma är en fängslande process att följa. I fall då man inte brygger utifrån en färdig vinsats så har man möjlighet att välja vilka bär eller frukter som vinet ska bestå av. Under sommaren och hösten är det alldeles utmärkt att plocka bär till en kommande egengjord vinsats. Låt bären förvaras i kyla och mörker till dess det är dags.

Viktigt i det initiala skedet av bryggning är att se till att ha hygienisk utrustning och även rent vatten. Orenheter, föroreningar eller övrigt i vattnet medför bismaker och kan i värsta fall förstöra vinet helt å hållet. Det är därför en bra idé att tillämpa aktivt kol för att förädla vattnet som ska användas till bryggningen.

Aktivt kol förekommer i formerna pulverkol, granulerat kol eller högtryckspressat format kol. Vilken rengöringsförmåga det blir beror fullständigt på kolets kvalitet, dess yta i kvadratmeter per gram och porstruktur. Effektivt är att sila vattnet via granulerat aktivt kol eller att nyttja pulverkol för att slamma upp det. Låt reningen ske i rumsvärme.

För att komma igång med själva bryggningen när planering och rengöring är färdigt, så behövs en brygghink på ca 30 liter. Den ska ha ett vattenlås som ska vara placerat vid gummit på hinklocket. Det brukar blidas skum under jäsningen de första dagarna och är hinken för liten så kommer mäsk pysa genom vattenlåset.

Senare i processen när den så kallade förjäsningen är färdig så måste vinet tappas om. Då krävs en större jäshink. För att tappa över vinet från ena hinken till den andra så är det nödvändigt med en sughävert. En annan oerhört viktig del av utrustningen är en oechslemätare som är till åt att dosera sockerhalten i musten. Även ett mätglas är nödvändigt som är stort nog att oechslemätaren ryms. En tillräcklig storlek på mätglaset brukar vara 100 ml.

Det är inte alltid bara sockerhalten som genererar utslag på flytvikten. Beroende på vilka bär alternativt frukter som används så påverkar dess olika mängder extraktämnen utslaget. Det är relevant att ha det i åtanke under bryggningens gång.

Mellan varven är det nödvändigt att ta prover av vinet. Det bästa är att mäta upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Ta mätglaset till hjälp och fyll upp 100 ml och sänk därefter ned oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Glöm inte bort att anteckna samtliga uppgifter och gärna föra en grundlig och precis bryggjournal. Det är angeläget att följa utvecklingen av processen för att inte i slutändan bli överraskad. Ta således givetvis även smakprov och låt vinet smakas av länge i munnen.

I slutskedet av processen får vinet stå i jäskärlet i ca 2-4 veckor, vilket beror på vilken jäst som används, sockerhalt m.m. Tappa om vinet och filtrera på nytt när jäsningen är gjord.