Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, finner du ingen mer legendarisk än absint.
De flesta människor har möjligtvis en elementär medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet bara några sanna fakta om sprit eller alkohol och endast en bråkdel av dem har haft tillfälle att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.
Således vill jag med detta lilla inlägget framföra för er läsare lite fakta om denna legendariska spritdryck och se tillbaka på dess enastående förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz under 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som hade namnet absint först framställdes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år innan Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha framställa en medicinsk tonic som bar en stor likhet med absint.
Trots det var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln till absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som sedan etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin framtoning som en läkemedelstonic och blev mer beryktad för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att skänka inspiration åt konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon influerade så framgångsrika konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att frambringa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst och litteratur.
När artonhundratalet började ta slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe särskilt.
Så kallade vetenskapliga experiment genomfördes för att förment belägga att malörtens olja, en av de många ingredienserna i absint, var riskfull samt giftig, även om enbart en föga kvantitet malört fanns i en absint butelj.
En annan händelse som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.
Även om mannen hade en lång historia av att vara gravt alkoholiserad och missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
Ã…r 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder samt USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Kanske för att det var olovlig frukt, har många av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän nutida vetenskap har påvisat att malört inte är mer skadligt eller orsakar galenskap än någon annan okonstlad ingrediens som pepparmynta olja eller vaniljextrakt.
Nu, i inledningen av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt återigen.
I USA (givetvis) finns det än så länge lagar mot att producera samt sälja den, även om olika företag har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.
För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du handlar det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan påträffa på internet.