Dikväveoxid är en mix av kväve samt syre. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flertal säkert känner till, är lustgas och det är inte en brännbar gas.

Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte även syrgasen året innan.

Dikväveoxid har ett mycket stort användningsområde, som bland annat i vården där den nyttjas som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den även i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök samt bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som vispar grädden i en behållare till gräddsifonen.

En gräddsifon

Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk alster som nyttjas för att fixa vispad grädde till diverse, såsom semlor och i kokkonst. Det finns flera annorlunda produkter som kan nyttjas för att vispa grädden som man behöver, bland annat finns en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som kommer ifrån en gräddsifon.

En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva lätt, men den kan också lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Man behöver aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en bunke, blir blaskig och torr.

Gräddsifoner består av en sifon, handtag samt lustgaspatroner. För att använda en gräddsifon när man vill vispa grädde, lägger man först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det bara att trycka på handtaget på sifonen för att börja vispa grädden. Nu är grädden att anlända ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bli lätt absolut som grädde skall vara.

Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta eller i en semla. Grädde kan användas i annorlunda areor, såsom i fika samt varm choklad koppar, men även i matlagning samt bakning. Grädden nyttjas ofta som en perfekt garnering på pajer.

Det finns även flera som innefattar grädde i sin GI föda recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det flesta, som bland andra i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.

Grädde

Grädde kommer ifrån komjölk. Det är en vattenemulsion utav fett som tas ifrån mjölken. Det mesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej skall skikta sej. Detta innefattar enbart grädde som har en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den inte behöver homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att anknyta luft till en stark skum, när man blandar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon och en patron som har dikväveoxid.

Det är flera sorters grädde, med olika fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det är även de som har lägre. Bland annat finns t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.

Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon och dess patroner som har dikväveoxid.